No number

Shit.

Mitt nummer är inte mitt längre. Vemsomhelst kan roffa åt sig det. En epok har kommit till sin ände. Känns nästan som att man tappat en bit av sin identitet, om det inte vore för att:

* Knappt nån ringde till den fasta telefonen. Kanske två i veckan varav 1,75 försökte sälja nåt till mig som jag inte ville ha. För även om man är med i Nix-registret får företag man redan är kund hos fortfarande ringa. Och nånstans känns det som att ett företag inte erbjuder kunder något som är billigare än det de redan har om de inte är rädda för att man ska lämna skiten. Tacka vet jag prisgarantier. Idag sänkte Vodafone mitt minutpris med tio öre. Jag vill gifta mig med dom. För precis så lättlurad är jag. Sen att jag inte kan använda Vodafone i den nya lägenheten är ett sekundärt problem.

* Jag envetet fortsatte att ringa hemifrån trots att jag visste att det hade varit billigare att ringa andra mobiler från mobilen vilket i sin tur resulterade i närmast astronomiska summor.

* Jag hade Telias jävla slavkontrakt.