Nobody puts baby in a corner

Fredagen bjöd på en afton av sällan skådat slag.

För en gångs skull befann sig undertecknad i bakgrunden och periferin och iakttog andras liv för en stund. Där fanns kärlek och vemod, där fanns hångel och bråk. Där fanns odödliga kommentarer och paret som fått i sig för mycket sprit och tvingats ifrån varandra.

Där fanns en som fick skjuts, en gratis säng för natten och en lång promenad hem från tillnyktringsenheten. Vill bara förtydliga att det inte var jag så vi slipper ryktesspridning.

Jag undrar vem den långhårige pojken som stod vid vagnen och skrek var. Var femte minut eller så vrålade han: "Det är min muffin" och "Dom gräver en grop"

Lördagen spenderades i en soffa med gott sällskap, alltså tjocko-mongo och en film som jag lite hade hoppats slippa se igen och ännu mer hoppats inte uppskata så smått. Hemskt är livet.

Men helgen var god.