Här på går´n

Här på gården bor det en hel del människor, en del tjocka, en del långa en del smala och korta, en del märkliga. Under den sistnämnda kategorin hamnar en tant som bor här.

Tanten, vi kan kalla henne Agda, har fönster in mot gården. Där i fönstret ruskar hon ut sina nattkläder, kuddar, örngott och lakan vareviga dag. Hon sticker ut nosen för att se om det finns någon att tala till. Agda talar nämligen sällan med någon, hon talar till. Hon talar till till den milda grad att man får upprepa sig sjutton gånger för att få en syl i vädret och inte ens då får man avbrotten att vara särskilt länge. Men även om Agda sticker ut nosen så är det inget mot öronen hon skickar ut genom rutan. Agda är nämligen en sån där som håller reda på allt och alla, hon vet allt och hon har en åsikt om allt.

Agda vet vad jag heter, vad jag jobbar med och exakt vart jag bor. Agda kan minnas allt det här trots att hon är mellan 75 och döden. Jag känner på mig att livet är lite lättare så länge man håller sig väl med henne, jag tror att hon kan vara lite farlig annars. Sådär styckmördartokig.

Agda pratar urgöteborgska i en så gäll ton att vissa av hennes ord försvinner ut i frekvenser som bara hundar och fladdermöss kan höra. Hon har en pojkvän som bor i trappen bredvid, de brukar mötas med sina rullatorer under huset i gången och dricka sprit i flaskor de gömt i mangelrummet. Annars avnjuter de gärna frukost utanför vår port och kan där ses inmundiga en stadig och dignande spritbuffé.

Agda skriker åt människor som glömmer att stänga dörren ner till tvättstugan att de inte förtjänar att bo här.

Är det någon som vill köpa henne?