Rent-a-Wreck

Hoppla. Så upptäckte jag att vattenpumpen på bilen var kass. Bara att åka tillbaka till handlaren och skälla lite. Jag var inte på mitt bästa humör i telefon, så det första han sa när jag kom var: "jaha, då får jag väl ta tillbaka bilen".

Men det behövde han inte, han behövde bara stå för reparationen. Sagt och gjort så blev det så. Och det var då det hände.

När man lämnar in bilar på reparation får man rätt ofta en lånebil av antingen verkstaden eller bilmånglaren. Jag hade tänkt mig den svarta Volvo s80:n som stod där, eller kanske SAAB-cabben, eller Audi a8:an eller så kunde jag tänka mig att de skulle rulla in en stor fläskig blingblingig Cadillac Escalade. Men det gjorde de inte. Han kom ut med en nyckel till en i stort sett vit Ford Sierra från gud-vet-när som har gått gud-vet-hur-många-mil och som saknar det mesta som kan anses livsnödvändigt även i länder i tredje världen. Som stereo/radio, fungerande fläktsystem, fungerande koppling, motor, ja ni förstår nog säkert. Detta resulterade i att jag fick köra omkring och skämmas hela dagen igår på alla mina ärenden. Varje gång jag startade bilen (starta bilen måste man göra genom att ge full gas samtidigt som kopplingen måste släppas upp med milimeterprecision) steg ett blåsvart väldoftande rökmoln upp ur bilen, det går nästan inte att backa utan att få tre motorstopp och oljenivån vet ingen i världen hur det står till med, det är nämligen omöjligt att hitta något sätt att öppna huven på.

Härliga tider.

Så ser ni en vit Ford Sierra som ser ut att köra själv eller av ett spöke eller så, är det troligen bara jag som ligger på golvet och skäms.