Amputation?

Kvällen fick en rätt dramatisk vändning när Doris Honungsmåne bestämde sig för att diska. Det kan ju tyckas vara en god idé att sticka ner handen i diskhon ibland och virvla runt lite med en sån där liten gul svamp. Att vi sedan råkar vara ägare till de bräckligaste ölglasen i världshistorien gjorde att kvällens lugn avbröts något.

-Fan, fan, fan, hörs från köket.

Jag springer dit och observerar att antingen har hon målat om diskhon och delar av bänken eller så blöder hon rätt rejält. Tack och lov är hon sjuksyrra så vi har alltid bandage och plåster, sårsprit, ögondroppar, morfin och intravenöst dropp hemma.

Efter lite ihopplåstrande, en spårvagnsfärd och en kort men gnällig promenad äntrade vi axess-akuten för amputationen av vänster hands lillfinger. Fyra timmar senare lämnade vi akuten, en av oss ihopsydd och båda hungriga. Jag kommer aldrig att glömma Doris blick när Sjukssköterskan plockade fram bedövningssprutan. Eller darret på underläppen.

Under de här fyra timmarna hann jag fundera lite på i vilken Tv-seriestad jag skulle vilja bo. Jag pendlade lite mellan Stuckeyville och Springfield, men kom slutligen fram till att jag troligen passar bättre i gult skinn.

I vilken Tv-seriestad skulle du helst bo?