Hallåja

Nä jag har inte avlidit. Inte sådär fysiskt i varje fall. Mentalt är det en helt annan historia.

Jag och ekonomi är inte kompisar på det teoretiska planet heller. Eller....jag och nationalekonomin är ju kompisar (har för mig att jag raljerat över det där någon gång) men jag och privatekonomin är det inte.

Dessutom har jag upptäckt att jag och externredovisning inte kommer så värst bra överens. Det är därför vissa av er tror att jag slutat existera. Tentadags. Och det ser inte ljust ut. Be för mig kära vänner.

På återseende.

Just det ja, Doris häromdagen;

D: Istället för Baby got back, vad sägs om Baby got gas?

Donkans nya handskar

Doris har köpt ett par nya handskar. Dom är stora och röda och vadderade.

För en stund sen frågade hon om hon fick slå mig när jag kissar.

Hon slår mig i ryggen samtidigt som jag skriver det här.

Hon är som ett litet barn på julafton.

Ibland växlar hon med att knäa mig i ryggen.

D: De här stannar med mig i sängen inatt, det ska du ha klart för dig.

Lär ju bli en intressant natt iallafall.....

Min baby....

Många saker älskar man. Vissa över nästan allt annat.

Men det här är min skönhet. Jag vet att vissa inte tycker att hon är lika vacker som jag tycker. Vissa gillar inte hennes temperament, vissa gillar inte hennes ton, vissa gillar inte att hon inte har något direkt "vanligt" utseende.

Men jag, jag älskar henne och värderar henne högt. Och jag kommer aldrig att släppa henne.

Bild på henne

Nu ska väl ändå bilden fungilera

Amitiös....I wish

Ber om ursäkt för att bloggandet har blivit lidande.

Orsaker, dock inte ursäkter.

Jag tränar väldigt mycket just nu. Fem dagar styrketräning i veckan och så tänkte jag försöka hinna med två, tre konditionspass i veckan. Jordgloben ska bort. Och muskler ska till.

Skolan tänker jag inte ens börja beskriva.

Jobbar ju en del samtidigt. Och luktar därefter.

Doris måste ju prioriteras däremellan, så det blir ju inte så mycket tid över.

Ja just det, läste att det är bra att sova ibland dessutom.....

Sen har det ju blivit en revival i gitarrspelandet.....

Life so far

Det är märkligt hur vissa dagar kan ha sina soundtrack. Mina favoritdagar är stämda i Van Halens Jump, Peps Oh Boy och Marie Serneholts Thats the way my heart goes (skojar bara).

Sen har vi dagarna som är i en annan tonart. Som idag.

Idag har jag Denis Leary innanför pannloben. Om och om igen spelas låten upp för mig.

Så går det när man får ett projekt på minst tjugo timmar slängt i ansiktet. Företagsekonomi. Kulkul. Detta mitt i en tentapluggsperiod.

Här får ni dagens text:

Life's gonna suck when you grow up,
When you grow up, when you grow up
Life's gonna suck when you grow up,
It sucks pretty bad right now.

You're gonna end up smoking crack, on your back, face the fact.
You're gonna end up hooked on smack, and then you're gonna die. -D Leary

åhh en sån morgon

Ibland blir man sådär plötsligt påmind om varför man inte går ut på krogen varje helg. Idag till exempel.

Vaknar upp bredvid "ze german she-monster" och det första som slår mig är att någon måste ha dragit upp mig ur sängen mitt i natten, flugit mig till Afrika, lyft upp mig i fötterna och släpat mig tungledes fram och tillbaka över Sahara-öknen en sex-sju gånger. Att sedan Sagan om Ringen-dvärgarna har migrerat in innanför min pannlob och bestämt sig för att jämna ut eventuella ojämnheter med ett par hundra eller tusen slägg-slag gör ju bara saken ännu bättre. Inte ens Hippocampusområdet går säkert idag.

Och det är bara två timmar till middagen med svärföräldrarna.......

Donkans kompis

En kompis till Doris jobbar som servitris. En vanlig dag frågade en man vid ett bord om han kunde få en Loka.

Doris vän svarar:
Vi har bara Ramlösa tyvärr (hon säger RAMlösa och inte Rammlösa som vissa gör.)

Mannen tittar på henne ett ögonblick och säger:
Säger du SAMlag också eller? (alltså inte sammlag, utan ett långt A-ljud)

Doris kompis replikerar snabbt:
-Nä jag säger knulla. (och vänder härvid på klacken och går och därigenom är vår lilla berättelse slut)

3 gitarrer

Det är ju helt otroligt.


Ungefär var tredje gång jag går in i en musikaffär köper jag något dyrt. Eller billigt. Beroende på hur man ser det.


Idag blev det en gitarr. Kanske bäst att hålla sig borta ett tag och sluta driva med folk som shoppar handväskor och hårklippningar för dyra pengar.

Superstitious

Det där med helger är lite märkligt nu faktiskt. Jag minns en tid när man levde uteslutande för helgen, när man jobbade hela veckan bara för att det skulle bli fredag så att man kunde gå ut och tävla med dryckesbröderna om vem som kunde göra bort sig mest.

Jag förlorade nästan alltid. Jag har en kompis som lyckas med de mest makabra saker. Blir han inte rånad, raggar upp någon som luktar lite unket eller tar springnotor från taxibilar så glömmer han kortet i baren eller hamnar på märkliga efterfester med märkliga människor på märkliga Hisingen.

Så är det inte längre. Inte för mig alltså. Jag lever lite varje dag istället för att leva så mycket att jag inte minns helgerna efteråt.

Igår hade jag och Doris ett litet jubileum. Åt fin middag på fin restaurang och ägnade oss åt varandra (och ganska mycket åt den extremt tydligt homosexuella servitören och killen med världens bästa jobb: pepprare. Tänk själv att gå omkring med en meter pepparkvarn och peppra mat hela dagarna. Undrar om han får provision?)

Annars har jag mest spelat gitarr. Det var länge sen jag plockade fram den gröna faran och smekte fram hårdrockssolon. Idag har jag lärt mig solot från Europes Superstition. Det kan vara ett av de bästa gitarrsolona någonsin. Vem vet. Nu kräver min kropp pasta. Det blir mycket pasta när man tränar, men mer om det en annan dag.

Gräsänkling

Ibland undrar jag hur Doris skulle må om hon visste hur det ser ut här hemma när hon är på jobbet. Det är lite som den där sagan, men leksakerna som börjar leva på nätterna och sen är allt städat och lugnt igen på dagen.

Här hemma är det inte alltid så städat och fint på dagen. Fint på morgonen, förjävligt på dagen (enligt vad jag antar att hon skulle tyckas, jag trivs) och slutligen fint ungefär tretton sekunder innan hon kommer hem.

Idag. 15,30

Köket:
Köksbordet belamrat med reklam och öppna brev. Diskhon fylld till längden och bredden med väldigt odiskad disk.

Hallen:
En stol mitt i hallen med skinnjacka hängande över stolsryggen. Öppet stort gitarrfordral. Träningsväska, packad och klar.

Sovrummet:

Obäddat. Skruvmejsel i sängen. Garderobsdörrar öppna. Strumpor på golvet. Boxershorts på golvet (säg inget för guds skull)

Vardagsrummet:

Sex skruvar, ett paket strängar, en förbrukad sträng, tre skruvmejslar, en strängvev, två plektrum, tallrik, bestick och två glas på köksbordet. Gitarrförstärkare mitt i rummet, gitarr på golvet och gitarr i soffan.

Allt var i ordning igen lagom tills hon kom hem från jobbet. Det var svettigt att återställa, men helt klart värt det.

Loafers och djungelvrål

Idag på gymmet var det en kille som tränade i loafers.

Det räckte inte med det.

Han skrek som en stucken gris precis hela tiden. Från repetition ett och framåt.
Tänk Tarzan-slänger-sig-fram-i-en-lian-och-ska-brottas-med-ett-lejonvrål. Eller en mänsklig variant på en tysk ubåtstuta.


Ska man skratta eller gråta?

Men vafaan

Upptäckte det igår.


Mycket märkligt.

Sant dock,

Det luktar latex när vi har borstat tänderna.


Eller rättare sagt....ähum.

Det luktar Profil.

Wtf???

Gråsäl....

Idag känner jag mig sådär.

Lite tråkig, lite svullen, lite tjock och lite menlös. Men ganska söt. Precis som en gråsäl.

Företagande

Hade jag haft ett företag så hade jag mer än gärna marknadsfört det genom en aktiv närvaro i Uppdrag Granskning, Plus och andra program som jag inte minns vad de heter men som leds av Robert Aschberg eller skjutjärnsreportern från Göteborg.

Morgen

Vaknar upp lite sådär för sent, men inte försenat. Hade ju tänkt gå upp lite tidigare, precis som vanligt.

Öppnar ett skåp, tar nästan ut en tallrik att hälla upp kaffet i. Ubåtstutan ljuder och jag ångrar mig. Tar ett par koppar istället.

Tar fram kaffet. Häller det nästan i en tallrik.

Undrar om mjölken stått framme hela natten, minns inte att jag tagit ut den.
Näpp, mjölken är kall så jag måste ha tagit fram den.

Snart visar det sig att det förmodligen hade varit bättre med kaffe i djup tallrik. Åtminstone känns det så när Doris bestämmer sig för att hälla ut den äver hela bordet med ett snitsigt ryck.

Sådana här dagar borde man bara gå och lägga sig igen.

Collective

Sådärja, då var det nya projektet igång.

Så det är bara att springa dit och kolla, igen och igen och igen....

För er Doris-junkies kan ni lita på att det kommer att bli en hel del texter där om henne och oss i framtiden.

Håll till godo.

C O L L E C T I V E