Down that Dusty Third World Road..

Dag två. Inga problem. Det går ju som en dans. Det luktar räv när folk går förbi och dessvärre så försvann en del av trevligheten med damen samtidigt på samma sätt. Men jag ska nog vänja mig.
Äntligen!, Hurra!, tamigfan det hjälper när monstret ropar.

Annars då? Jotack, jag känner lugnet. Vaknade, åt frukost, åkte hem, somnade på soffan, såg på Dr. Phil, lite newlyweds, sen satte jag mig här och snart ska jag tvätta. Borde äta snart igen också.

Tidigt för samtalet under promenaden igår, men jag behöver veta vilken tå jag står på ibland. Vi var överens i alla fall. Alltid något.

På tal om sådana saker så ringde hennes mamma och försökte snoka igår. Hon svarade undvikande på frågorna. Så nu får vi vänta med spänningen på förveckling, utveckling och avveckling.