Köpa bil?

Funderade lite på att köpa en bil, mest en fundering eller kanske t.o.m en dröm, för som landet ligger har jag inte ens råd med att betala parkeringskostnader.

Kom då att tänka på att en god vän, låt oss kalla honom för Robert ty det är hans namn, har sin bil ute på Blocket och har kryddat det hela med en osedvanligt härlig annons. Så dels för att roa er och dels för att hjälpa en vän att sälja sin bil, om den nu inte redan är såld och isåfall ber jag om ursäkt Robert, delar jag med mig av annonsen: (är ni intresserade av att köpa bilen så finns länk här)

Nu är det som vanligt kris. CSN betalar som bekant inte ut några studiemedel under sommaren om man inte studerar då. Och det vill man ju inte.

Bilen är i bra skick maskinellt, 19900 mil, sommar- och vinterdäck. Har bytt en del grejer genom åren bl.a. avgassystem, startmotorkit, kylare, fjädrar/dämpare bak, spindelled, batteri m.m.

Eftersom det står Toyota i grillen så rostar det på de vanliga ställena: hjulhus, framkant på huven och baljor bak.

Någon elak människa har under ett inbrottsförsök haft den dåliga smaken att riva bort halva handtaget på passagerarsidan så detta fungerar tyvärr inte. Denne knycklade även av någon anledning ihop radioantennen. Ingen vet varför.

Finns en spricka i framrutan, vet inte vad de säger om den på bilprovningen för jag har inte varit där sen förra året, då gick den igenom utan anmärkning. Nu är det dags igen och jag känner att det bästa för alla inblandade nog är om någon annan tar tag i det här.

Ring helst men är du blyg så förstår jag om du kanske hellre mejlar. Kan inte tänka mig att byta mot någonting annat än pengar.

Dimmer? Nä inte det nej

Det är väl kanske dags att köpa en kostym relativt snart. Vi blev bjudna på ett dop häromdagen så det kanske hade varit bra med en ny kostym så att man kan känna sig lite fin. För att köpa en kostym behöver man ta sig till en affär där de säljer kostymer och andra kläder och sådana affärer är det rätt gott om här i Göteborg. Ingra problem så långt.

Skulle det vara något problem med storlekar och så är det ju bara att fråga förstås. Och det lär jag väl behöva, jag som har problem med att komma ihåg vad jag har för storlek på jeans kan ju inte förväntas minnas vad jag har för skjortstorlek och så vidare. Förresten så varierar jeansstorleken relativt mycket beroende på vad det är för märke. Men som sagt att fråga är ju aldrig något problem. Det har de ju t.o.m. betalt för, kassahjonen alltså.

Problemet som jag ser det är en fråga om belysning. Det är alltid samma gamla visa. Det spelar ingen roll hur fin och fit man känner sig när man går in i en klädaffär, när man är på väg därifrån känner jag mig alltid som en blobb. Det räcker inte med att det ser ut som man har svalt en jordglob, man är blek, har taskig frisyr och jävligt knepig hy. Detta händer varje gång man ska gå in i helveteshytten.

Jag kräver inte mycket, men snälla ge mig en dimmer. Jag är varken tv-stjärna eller fotomodell och jag är helt enkelt inte skapt för att bli belyst i varje vinkel av en 600w ljuskula. Jag ha sett operationssalar som har varit sämre ljussatta.

Det är precis samma fenomen som när man är kvar på krogen tills de tänder belysningen för att visa att de menar "business". Ni vet: gå hem nu annars får grottmongona som glider omkring med hästsvans och öronsnäcka slänga ut er på näsbenet. Detta vet man: har man inte fått tag på något ragg innan de tänder lamporna är det kört. Det finns inte en möjlighet att man går hem med ett högupplöst fyllo, med rinnande mascara och en fyllesned käke om man kan se hur illa det är innan det är för sent. Belysningen får en att nyktra till så pass mycket att en liten del av omdömet återvänder och man inser att det kanske inte är värt det ändå. Precis samma känsla som ändå hade kommit på söndagsmorgonen med skillnaden att då hade man åtminstone fått ligga.

Den skarpa belysningen får ingen att vilja ta med någon hem. Precis som provrörsbelysningen, även om den sistnämnda får mig att inte ens vilja ta med mig hem.

Men åh vad fin du är, Oscar.

Doris tyckte att det var på sin plats att tilldela mig en komplimang när hon kom hem från jobbet idag. Det var något hon hade överhört (ha, direktöversättning is the shit) på jobbet.

Det tog ett tag innan det sjönk in, men nu när jag vant mig har jag insett att det finns ett otroooooligt stort användningsområde för nämnda fras. Så jag tänkte helt enkelt dela med mig av den.

Doris: Du har goda anatomiska förutsättningar.

Feg-TV

Tone Bekkestad skadar Tv4;s trovärdighet. Bah.

Tv4 har för det första väldigt lite trovärdighet som det är. Det är ett under att de inte visar reklam mitt i matcherna. Det är ett under att de visar nyheterna mitt i filmer. Trovärdighet och tv4 är knappast några synonymer.

Att Tone klädde av sig något i ett svenskt herrmagazin (om man nu kan kalla zlits för herrmagasin, jag skulle tro att majoriteten av läsarna är under 18 år och det är inte speciellt trovärdighet att pojkslynglar är herrar, åtminstone inte än på ett par år) skadar alltså trovärdigheten för vädret.

Är det någon som hade trovärdighet för vädret på Tv4? Nä trodde väl inte det. I Sverige försvann trovärdigheten för vädret på tv i samma stund som Jon Pohlman försvann. Att sedan Tones föregångare klätt av sig tidigare utan att det varit några som helst problem gör ju bara saken än märkligare. Dock kan vi alla vara glada för att Pohlman behöll kläderna på.

Att jäntan knappt pratade förståelig svenska när hon började vad inga problem, men jävlar i det, visar hon magen ska hon ut.

Jag blir duktigt jävla trött på moralist-Sverige. Det är väl ingen som bryr sig över huvud taget.

Ge mig Pohlman åter. Men då helst utan stringkalsong.

Mer här

Extrem fasadputs

Alltså. Extreme Makeover, den nordiska varianten kan vara det mest tragiska som visats på svensk television efter Otroligt Antikt.

De flesta jag hittills sett i programmet är inte i något trängande behov av en extrem makeover.

Det de behöver är cirka 8000 spänn föredelade på följande vis:

1500:- Frisörbesök, klippning, kanske någon slinga eller färgning.
4500:- Kläder. Men för guds skull gå inte själv, fråga någon som handlat sedan 1987.
2000:- Terapisamtalskostnad.

NU precis är det en dejlig dansk som har svårt att andas genom näsan. Det är ju fint att man kan hjälpa henne med det, men fettsugningen, näsjobbet, tuttjobbet och saneringen av dubbelhakan, är det verkligen nödvändigt?

Det är väl inte så många som går igång på köpetuttar nuförtiden ändå?

Marwin

Det finns vissa saker man vill möta när man kommer hem. En vacker flicka, nylagad mat, äppelpaj och en massa andra saker. Det är saker man mår bra av. I själen. Jag gillar att komma hem och känna matos, det får gärna vara åtminstone någorlunda rent, men det är inte så noga. Sen finns det saker man inte vill möta.

Vanligtvis är det posten.

Jag hatar att komma hem och se posten ligga och hånflina mot mig från hallgolvet. Det ligger små vita kuvert och utövar makt över mig från mitt eget jävla hallgolv. Vad fan är det frågan om. Vanligen när det ligger maktmedel i vita kuvert på golvet tar jag ett stort kliv framåt och sätter mig framför datorn eller tv:n en stund. Sedan kanske jag går och lagar mat och äter, ringer några telefonsamtal och spelar gitarr en stund. När jag bodde själv hände det att fascistjävlarna fick ligga där i flera veckor, men så är det inte längre.

Det finns vissa som är värre än andra. Räkningar har jag för det mesta inga större problem med så länge som det är fast räkningar. Jag vet vad hyran ligger på, det ändras inte så mycket. Men den där jävla mobilräkningen hånar mig mest av alla räkningar. Det är som att spela på Lotto utan att man har en chans att vinna. - Här vassego, ta mina pengar. Jag vill ha tolv rader med båda dragningarna och Joker utan vinstchans. Tack. Problemet är att jag är full minst en gång i månaden och när jag är full är jag fantastiskt telefonsocial. -Nämenhej, det var ju bara tolv år sedan, så vad har du gjort sedan mellanstadiet?*

Men som sakt räkningarna är för det mesta inte så farliga. De kan man lägga åt sidan och kanske öppna några dagar in i den nya månaden för den ständiga försena betalningen.
Det värsta är myndighetsbrev. Idag hade jag fått kuvert från såväl Länsstyrelsen som Skattemyndigheten. Jag kände mig förföljd, dessutom tog det ett tag innan jag kopplade att Länsstyrelsen inte fängslar folk och att de troligen sällan kräver folk på pengar. Men det var på håret att jag hoppade ut genom fönstret och begav mig mot ny adress på okänd ort. Skattemyndighetsbrevet är förmodligen bara kontoutdrag från skattekontot. Men man vet ju inte och det är osäkerheten som är det värsta. Fan jag minns en gång när det damp ner ett brev från Polismyndigheten. Jag har aldrig känt mig skyldigare i hela mitt liv.

Ja konstapeln, det var jag som mördade Palme.

Jesus. Jag undrar om jag kan bli omyndigförklarad så att någon annan får ta emot min post. Jag vill bara ha parfymerade kärleksbrev och gratiskalsonger.

*Det slog mig precis att jag inte gick på mellanstadiet för tolv år sedan.

Fotboll

Ja, precis.

Som en fisk utan cykel.


Så såg han ut.

Svennis alltså.

Gott åt honom

H5n1

Där satt hon, Doris kompis, på Villa Belparc i slottsskogen och avnjöt ett glas vitt vin. Jag och Doris satt på andra sidan och lyssnade när hon berättade om knepiga chefer och märkliga kollegor.

Det var då en fågel bestämde sig för att lätta på trycket. I hennes lugg.

Det är något så gud förbannat vansinnigt roligt med fågelbajs.

Situationskomik på hög nivå.

...and you will now me by the smell of fish

Om jag hade varit en superhjälte i klass med...låt oss säga Dolph Lundgren så hade min superkraft varit fisk och skaldjursdoft. Jag är krabbmannen.

Fast idag luktar jag inte fisk, jag har inte haft anledning.

I Must Break You

Okok. Jag vet att jag har en irriterande ovana att säga att det är världens bästa. Oavsett om det är världens bästa låt, band, film, person, mjukglass...whatever. Sen att det kan vara sju världens bästa om dagen gör kanske inte saken bättre. Men jag ser mig inte som en måttstock på god kvalité hos vare sig populärkultur eller ja, mjukglass, fast de har grym mjukglass på Kabanoss-specialisten på centralstationen på sommrarna...

Hursomhelst. Världens genom tiderna bästa ryska skådespelare, kanske du undrar? Svaret är givet.

Dolph Lundgren. Här tänker du kanske att Dolph Lundgren är svensk. Så är måhända fallet, men den gode Dolph är troligen den ryskaste svensken av alla. Han borde, om så inte redan skett, genast få ett ryskt medborgarskap. Det finns inget som symboliserar CCCP eller USSR eller Sovjet mer än kamrat Lundgren. Inte Chrustjov, inte Gorbatjov, inte Lenin. Inte nån.

För förkovring se genast Rocky IV och Red Scorpion. Har du för mycket fritid kan du även slänga med Pentathlon, Masters of the Universe och Joshua Tree. Kanske Showdown in Little Tokyo också.

Doris Honungsmåne

Donkan gav prov på sitt osvikliga sinne för humor igår kväll igen. Där vi satt på uteplatsen och njöt av en ljummen sommarkväll och samtalade lite om den tidiga skoltiden.

Doris: På ett Lucia-firande när jag gick i nian var alla skitfulla. Då va det en kille som lurade i en annan kille att hans snopp luktade skitäckligt och att han borde tvätta den i hembränt.

Oscar: Jaha, gjorde han det då?

Doris: Oh ja, vad han skrek. Det hördes ända in till tjejernas. Mohahahahaha.

Marulk

Vissa människor vill alltid ändra på andra.

En lite tweak där och en liten dragning där och så ska de bli hur bra som helst.

Själv skulle jag aldrig få för mig något sådant.

För om någon annan skulle bli lite bättre kanske de skulle bli hälften så bra som jag. Och det är faktiskt lite för mycket.

Jobb

Och så ska jag jobba imorgon också. Och lukta ännu mera fisk.

Doris hoppas att hon snart ska bli immun.


Är det inte lite fel när jag luktar fisk? Lite omvänt?

Nä, skojar bara. Det är klart att både jag och fiskarna kan lukta fisk.

Nästan vad som helst kan lukta fisk. Och skaldjur, fast skaldjur är nog värst och av alla skaldjur tror jag att krabbor luktar värst.

Jag kommer att lukta krabba. Det är så ni kommer att känna igen mig. Krabbmannen.

Jag luktar fisk

Kände mig som ett societetslejon igår, under, innan och efter matchen, där jag satt och tittade ner på gemene man från viptältet och rökte en cigarr.

Det var som att titta på apor i bur.


Nä allvarligt talat var det nog jävligt mycket tråkigare där jag satt än inne i det stora tältet. Även om skinnsoffan var mysig och cigarillerna bra.

Men det var värt vartenda öre för att slippa kön. Och så sjöng jag om zlatan i det stora tältet en stund. Det kan ha varit det största som hänt mig.

Nä kanske inte. Men det var ståpäls och våta ögon.

Kafferepshistoria nr2

Det var en tjej som träffade en kille på krogen. Det gick som det går ibland. Ja, ni vet ju. Eller hur?

Precis, det skulle till att liggas lite. Hemma hos honom i Mölndal. Det var vacker, det var fint och det var mysigt. Hon var säker på att hon ville träffa honom igen, kanske t.o.m gå på IKEA tillsammans hand i hand med kärlek och solsken i blick.

Till historien hör att han var tvungen att ge sig av på morgonkvisten. Så han berättade det för henne, men sa att det visst gick bra om hon låg kvar. Han lämnade en extranyckel och sa att hon bara kunde lämna den i brevinkastet när hon gick.

När man är bakfull kan ibland tarmsystemet göra sig påmint, även hos flickor oavsett om Doris bara öppnar ett hål i sidan och släpper ut rosor och violer. Så hon gick på toaletten. Det var där det började gå fel.

För när man går på toaletten hos bortamatchen vill man inte att det ska bli stopp i stolen. Vår flicka fick panik. Pinsamt. Hon såg att fiska upp rosorna och violerna som ända utväg (jag vet att enda stavas enda och inte ända) så hon tog en plastpåse och plockade helt sonika upp resterna.

Det kändes rätt bra, med tanke på omständigheterna och vår flicka ställde sig i köket och skrev en lapp.

"Tack för en underbar kväll
xxx
070 etc."

Sen gick hon ut genom dörren, låste och kastade in nycklarna genom brevinkastet. Det var då hon upptäckte att påsen inte var i hennes hand. Sen var hon inte lika säker på att hon ville träffa honom igen.

Berättat till kaffet igår nr1

Doris delade med sig av en fin historia igår. Vi kan säga att det handlar om en person i hennes direkta närhet, men som ingen vet vem det är och som definitivt bör förbli namnlös om jag skall ha mitt liv i behåll. Det finns nämligen en liten möjlighet att den personen kommer att läsa det här...

För några år sedan var det ett par vänner som delade ett hus någonstans i världen. Det var inte i Sverige, det var inte i Norge. Det var i Australien. Det var på så vis att vid tidpunkten då detta hände hade det redan hänt.

En pojke i kollektivet hade knappt pratat med Doris bekant på flera dagar och verkade allmänt sur på henne utan att hon visste varför. Eftersom det är ganska jobbigt när folk är tjuriga på en utan att man vet vad man gjort tjatade hon på honom tills han berättade.

Hon hade varit på krogen en liten sväng den där kvällen då något hade hänt. Eller så var det kanske en rätt stor sväng, för när hon kom hem hade hon gått in i hans rum. Där låg han och sov i godan ro och drömde kanske något vackert och mysigt. Plötsligt börjar det skvala i rummet. Han vaknar till, tittar upp, gnuggar sig i ögonen. Han flyger upp ur sängen skrikandes åt vår flicka som sitter och kissar på parkettgolvet med kjolen upphalad.

Här kunde ju historien ha tagit slut. Men det gör den inte.

Han bar in henne till hennes rum och ställde sig sedan för att moppa runt lite i det urinindränkta golvet. När han var nöjd med resultatet och hade moppat upp allt, var det dags att gå och lägga sig igen. Knappt hade han somnat innan vår flicka kom in i rummet igen. Hon hoppade upp i sängen, satte sig gränsle över honom.....

.....och slog honom i ansiktet och yttrade orden "say my name bitch..."

Hon somnade strax därefter. Efter att ha burit in henne till hennes rum för andra gången låste han sin dörr.

De säger jag nu yo

Födelsedagskalas igår. Nä inte mitt, men tack för omtanken.

Vilka samtalsämnen sen.

Allt från pensionärstvätt till nerkissade parkettgolv.

Och vilka historier sen.

iDAG tror jag att jag ska bjuda på två av dom.

I småstaden

När jag var liten, på andra sidan den där bron som Robert Gustafsson ville stoppa, fanns det en liten flicka som hette Josefin.

Josefin trodde inte att man blev förkyld i Afrika, för det var ju så varmt där. Det visade sig att hon hade fel.

Nu är det varmt i Göteborg och jag borde kanske ringa Josefin och påminna henne om att man kan bli förkyld även om det är varmt.

*host, host*

Den där turneringen

Det är ju bra att Italien har inbyggda svettfläckar på sina blåa matchtröjor.

Jag menar: det är väl ingen som förstår att man svettas lite om man springer konstant i 90 minuter i två miljoner graders tyskvärme.

Matchtröjorna.

Hudfärg

Igår ägnades dagen åt soldyrkan och klippklättring eller bouldering som det tydligen även kallas.

Efter en heldag är min hudfärg signalkräfteröd.

Doris säger att hon är köttröd, alternativt porrlila.

Mäklare-grannar-påfågel-pannhus-atomstrandsklippa

Igår gick jag från att spela minigolf, till att vara mäklare, via en gårdsfest och en klubbinvigning till att hamna på en reggaefest på ett berg ovanför atomstranden, eller ghettobeachen som den även kallas.

Magiskt.

Telemarketing..

Vissa människor borde inte få svara i telefon. De skulle ha en screener, dvs en person som svarar, har förmåga att säga nej och sedan om det visar sig säkert, räcka över telefonen till recipienten.

Ex1:

- Du får en jättefin bärbar telefon värd flera kronor om du bara binder dig till Telia i sex och ett halvt år och betalar 299:- extra i månaden under de första 18 månaderna.

Va?, får jag en telefon? Vart skriver jag under?

Ex2:

Om du vill leka med vårt elbolag under de närmsta fem åren så inte bara lovar vi att din kostnad per kilowattimme kommer att ligga minst femton öre över våra andra konkurrenter, du får en vattenkokare också.

- Jesus, en vattenkokare. Kan jag få ett lite dyrare pris? Jag har hört att det ska vara bra.

Ex3:

- Jag ser här att du idag köper bredband av oss, men har du en brödrost? Du får en jättefin brödrost om du bara skaffar abbonemang för tv, telefoni, vatten, el, matleveranser och livsuppehållande funktioner såsom peacemaker och dialys.

-Taget!

Samma samtal med en screener:

Ex1:
-Du får en jättef...

-Nej, nej, nej! *klick*

Ex2:

-Om du vill leka...

Så kan jag ta ditt hemnummer och ringa dig på måndagkvällar vid halv tolv. Inte det? Nähe då kan du väl sluta ringa mig hem..

Ex3:

Ok, jag tar det

Dusch vs bostadsrätt vs manligt

Det är rätt jobbigt att bo i bostadsrätt när saker går sönder.

Om man inte är som jag och tycker att det är lite roligt att låtsas vara händig.

Och det är manligt när man måste stänga av vattnet i duschen med en skiftnyckel.

Men det tycker inte Doris.

W

skriver man bara ett "w" i adressraden på firefox tycker man att den borde ladda willfold.blogspot.com, men man kommer till vita husets hemsida.

Det luktar konspiration om det här.

Rättelse:

Plötsligt kommer man till någon hotelkedja istället. Men det är fortfarande fel och jag är konspirationsteoretiker.

Rättelse 2:

Hotell stavas med två L, bara så ni vet att jag vet. Till mitt försvar kan jag inflika att jag varit på Hising-Island och druckit grogg.

När kriget kom till byn

I lördags blev jag väckt. Inte av klockan, inte av Doris utan av luftförsvaret.

Det är rätt märkligt att vakna sådär. När det tar ett tag innan det går upp för en att kriget kanske inte kommit till byn. Att det inte är särskilt troligt att Al Quaida skulle krascha ett JAS-plan i just det huset i Majorna som jag bor i.

Men varför var det nödvändigt att flyga så förbannat lågt.

Och varför måste de prova tutan varje gång det blir en första måndag i månaden?

Ok, ok, tuta då för fan. Men om tutan funkar första gången så funkar den. Man behöver inte tuta trettio gånger. Det sliter bara på tutan.

Om Ryssen kommer den första måndagen i månaden och inleder invasionen vid klockan tre på eftermiddagen så kommer de ha ett rätt ordentligt försprång.

Varför sysslar överhuvudtaget försvaret med oombedd väckningstjänst?

Övervakningsbilderna

På tal om de där övervakningskamerabilderna skulle jag vilja göra alla uppmärksamma på en detalj som alla hittills verkat missa.

Visst poliserna täcker över kameran och det kan man ju fråga sig varför de gör. Men det är inte det.

Visst Pontén sägs vara med under tillslaget. Det är inte det heller. Det är något mycket mer skrämmande än så.

Kolla gubben i camouflage-jacka. Javisst är det så:

Svenska poliser är inte trovärdiga som privatpersoner.

Hela filmen här

The upside of skitfull

Det är bra när man går lite över gränsen och blir sådär jättefull.

Det är bra när man tycker att det är roligt att leka lekar, spela brännboll, gaffa-fotboll och dragkampa hela tiden med en öl i näven.

Det är bra att sitta på en gräsmatta och reta en främling för att han ser ut som Silas i DaVinci -koden. Det är bra att skratta högt åt samma Göteborgsvits kvällen igenom.

Det är bra att man får vara fem år gammal och slippa ha ångest ända tills man vaknar.

"Kålle går över Järntorget. Han går fram till en taxi och knackar på rutan. Chauffören vevar ned densamme.
Kålle: E du ledig?
Taxi: Javesst
Kålle: De e la gött"

Doris Honungsmåne

D: Jag kommer att dö av pankedom

D: Jag ska nog inte äta mer denna månaden och inte köpa någon mat.
30 sekunder senare: Jag börjar bli hungrig.

Det storia mysteriet

navelludd kan vara det mest spännande fenomenet genom årtiondena.

Imorgon kommer en navelluddshistoria.

Nu ska jag till en ö här utanför någonstans.

Iran-Kina-Sverige

Ha. Jag har sagt det många gånger innan och nu säger jag det igen. Polisväsendet i Sverige är en organisation som får bete sig lite hur som helst. Det ska vara insynsskyddat och man ska gå storföretagens och regeringens ärenden.

Rätt åt dem att deras sida ligger nere.

I Sverige skjuter man båttjuvar i ryggen, skjuter rätt in i folkmassor och så tolkar man husrannsakansordrar öppet och fritt.

Jag är nästan lite stolt i fosterlandshjärtat.

Mer här:

http://knuff.se/u/bec21/280/n
http://knuff.se/u/be757/2/n
http://knuff.se/u/be577/256/n

Hemmamatch

Jesus vilka flashbacks jag fick av det här som jag hittade hos Sandra.

Ska nog inte ens berätta alla historier. Nä, jag gör inte det.

One Hit Wonders

Undrar hur det känns att vara en One Hit Wonder egentligen. Skulle man vara lite stolt över att man gjorde den låten, eller är det så att man skäms lite i efterhand. För det mesta skulle jag nog inte tycka att det var så roligt att vara känd för att ha skrivit/spelat några av följande:

Lou Bega - Mambo nr 5
Dr Bombay - Taxi Driver (eller vad den nu heter)
Babylon Zoo - Space Man
Samantha Fox - Touch Me (fast den hade jag nog inte skämts över)
Ro-Cee - minns inte vad den hette
Snow - Informer (I Licky Boom Boom Down?????)

Sen finns det en massa band som bara lyckats med en låt eller två som borde varit större än de är
Som Atomic Swing och The Creeps, då är det ju lite tråkigt att de räknas som One Hit eller Two Hit wonders.

Vad har du för favorit One Hit?